Min första egna familj, för detta helt fantastiska projekt. Min egna familj som jag kallar dem är ju för att jag känner dem som det. De kommer en så nära, deras öde, deras livshistoria och deras kärlek till varandra. Vi fick en fin stund tillsammans med påhittiga Anton och hans familj. Jag tror nog dessutom att vi om något år har en ny fotograf i detta projekt – nämligen Anton själv!
Mamma Agnetas berättelse om deras resa med Anton
Torsdagen den 8 Augusti 2007 1 vecka innan Anton skulle fylla 1 år fick vi veta att han hade leukemi (ALL). Den dagen glömmer vi aldrig! För oss kändes det som att världen stannade & vi kunde inte förstå varför alla människor fortsatte som vanligt. Visste dom inte vad som hade hänt?
Nu började dom många resorna till Linköping. Behandlingen av leukemin pågick i 2,5 år. Mellan resorna till Linköping låg vi ofta inne på avdelning 25 i Kalmar pga lunginflammationer & alla andra möjliga infektioner. Alla behandlingar & sjukhusvistelser blev till vår vardag. Nicke & jag fick ofta dela på oss eftersom Anton har en storebror som är 3 år äldre än honom. Simon som nu är 9 år har fått hänga med & ofta stå tillbaka. Bästa Simon!
Läkarna upptäckte tidigt att Anton hade en förträngning i matstrupen som han haft med sig sen födseln. Dom tror att det blivit värre av kortisonet som han fick under behandlingen av leukemin. Förträngningen gör så att han inte kan äta något & vi måste sonda in mat & medicin i hans peg, som är en knapp på magen. För detta är åker vi nu till Stockholm & Astrid Lindgrens Barnsjukhus för specialistvård. Läkarna funderar nu på vad dom ska göra. Troligen blir det en operation där dom ska ta bort den bit av matstrupen som är skadad. Hoppas, hoppas, hoppas att det går bra & att han kommer att kunna äta normalt.
Trots allt som Anton har gått igenom & till viss del fortfarande går igenom så är han framåt, envis som synden & framför allt en otrolig glädjespridare!
Nu när jag sitter här & skriver detta ser jag våra superfina killar hoppa på studsmattan & dom har jättekul ihop, då blir jag så glad för att allt har gått så bra, trots allt!
Fotograf: Anton & Pappa Nicke med mobilen
Vi har nog alltid utan att säga det rakt ut bara tittat framåt & inte bakåt, detta har nog hjälpt oss mycket!
Under tiden som Anton var under behandling & var så sjuk kändes det som man levde i en bubbla, konstant trött & förbi. Men nu känns det mer som en ond dröm som jag hoppas aldrig mer får uppleva!
Mamma Agneta, Pappa Niclas, Storebror Simon 9 år & Anton snart 6 år
by Josefina
[...] Men tänk då när det inte går sådär bra hos läkaren. När deras budskap är att man är sjuk eller ännu värre att ens lilla barn är sjuk. Det var precis vad Agneta och Niklad s fick gå igenom för några år sedan och sedan dess kämpar med i sin vardag. Läs mer och kika på mina bilder från vårt möte i somras på Essence Viteas blogg här: http://essencevitae.com/fantastiska-anton/ [...]